det har börjat bli svårt för mig att vara instängd, att inte låta någon komma in
såra mig
men du tar fram de riktiga i mig, inget i dina ögon dömmer mig
ser mig annorlunda
det är sättet du får mig att vara, det som uppstår
som om jag äntligen är något äkta

ryggar tillbaka, det ekar i mitt inre
förvänta dig inget, du kommer förstöra det

långsamma steg vandrar vidare, tomt i min blick
som en iskall gång
du kan fortfarande bli min

men jag vill inte, 
inte tusen tårar, inte längre
saknaden av någonting äkta
saknaden av någonting som aldrig kommer försvinna
kanske är du det bästa som
kommer att hända
ske

om inte slutar allt i tårar, och jag
ensam igen