ekande röst, vem är jag i allt detta?
bakom bom och lås finner jag trygghet
en flick siluett vandrar vidare
nacken är krökt och blicken
kall, nedgående
jag låter blicken vandra med skakande syn
rädd för att låta någon
vem som helst, in
en mur jag byggt upp
så svår att riva, bryta
hon är som jag, men ingen förstår
hon är som jag, men ingen vet